B&K - Artiklar - Fredrik Age - Age Rage Page: Nutrition Outlet Grand Prix och SM AF 2004

Age Rage Page:
Nutrition Outlet Grand Prix och SM AF 2004

Sidan skapad 2004-06-24
Uppdaterad 2004-07-03
 
Fredrik Age

 
google-sökmotor

google-sök B&K:s webbplats

google-sök Internet

 
Kommentarer
Maila eller använd formuläret nedan:

namn (valfritt):

e-post (om du vill ha svar):

meddelande:

Age Rage Page: Nutrition Outlet Grand Prix och SM AF 2004

Age Rage Page

Årets NOGP var som vanligt upphypad på diverse forum där en del av deltagarna hängt ut bilder på sig själva där de lovade stordåd samt att allt skulle vara klappat och klart på dagen D.

Nu blev det, som det oftast brukar bli, inte så och in kom i herrarnas klass en utomnordisk deltagare och dansade hem hela klabbet utan att ens bli svettig. Det var kul att se en del av de tävlande få sig en knäpp på näsan av en kille som inte ens, i detta lilla sammanhang, vunnit VM. Det tål att än en gång upprepas; kom i form på tävlingarna istället för att komma in slät och ur form. Det rinner inte av de sista tre dagarna/veckorna och det räcker inte att ta en lång utomlands vistelse som ett träningsläger och tro att man ska plocka hem vinsten i en tävling som denna på vägen ut till frukosten.

Deltagare av världsklass - en väckarklocka

Det här var en bra väckarklocka för en del då de fick se hur en deltagare av världsklass ser ut på scenen och även hur de matchar upp mot en kille av denna kaliber. Steget från Lucia till SM kan jämföras med vägen från Göteborg till Västerås, medan vägen till från SM till VM mer liknar Göran Kropps resa på cykel till Himalaya och tillbaka. De som däremot gjort sin hemläxa tampades med gott mod om andra plats och nedåt och det fanns en hel del bra killar som uppvisade hög klass.

I damklassen var det däremot väldigt hög klass rakt igenom och vi fick här se damer som både uppvisade form, massa, kvinnlighet och poseringsrutiner som tom gjorde en kritiker av rang nöjd och belåten.

Vart var coacherna?

Det som dock saknades hos de flesta var coacher. Vart var de någonstans? Att vara coach är ett stort ansvar och en sjuhelsikes massa jobb. De flesta coacherna glassade omkring med coachbricka runt halsen, men när deras adepter sedan stod på scenen; ramsneda med taskig färg och utan olja hördes det inte ett knyst från deras limpsaxar. Skandal! Kära tävlande, nästa gång ni ska tävla skaffa er en coach som ser till bästa och hjälper er, inte stjälper er.

Trots det superba byggarevenemanget så drogs betyget ned en aning av den uselt komponerade hinderbanan. Armgång i en stege som såg ut som den skulle gå av på mitten och sprintgång genom publikhavet gjorde att man fick nackluxation a la tennis. Det fanns dock mycket som vägde upp detta och bl a det faktum att man körde chins och dips rullande vilket gjorde att man sparade en massa tid och medföljande träsmak hos publiken. Tack vare detta blev det hela riktigt spännande.

Speakers - en bra och en dålig

Det stora plusset i kanten fick tävlingsdagarna tack var den utomordentliga speakern Alexander Henden. Påläst och engagerad fick han alla tävlande och publiken att känna sig hemma på arenan. Han höll reda på tider och reps samt namn och korrekt uttal på tävlande plus att han bjöd på sig själv under hela tävlingen. Detta märktes främst under hinderbanemomentet då han skrek och peppade de tävlande till den milda grad att man själv kände sig manad att gå upp och tävla. Hans sidekick under byggningen, Isabella de Salareff, kunde vi dock varit utan. Oengagerad, oinspirerad och dåligt påläst dribblade hos bort både uttal på tävlande och obligatoriska poseringar. Behåll Alexander själv till nästa gång så blir det fem plus på speakersidan.

En annan trevlig sak som denna tävling uppvisade var ett tidsschema inom ramen för vad man som tävlande och publik klarar av. Inga tolv timmars tävlingar utan här rakades allt av ett bra tempo, vilket fick till följd att det inte blev segdraget som det av gammal erfarenhet brukar bli.

Jag ser fram emot nästa års NOGP då det förhoppningsvis står minst en till ny utomnordisk amatörbyggare där av klass redo att visa hur en slipsten ska dras!

Invägning

På invägningen brukar tävlingen i tävlingen avgöras och det är här det visar sig vilka som satsar på att vinna slaget om vågen istället för slaget om scenen. Bland herrarna var det ganska spridda skurar av kvalitet men de flesta hade lyckats väl med formen. Att tröttheten och dietlågheten gjorde sig påmind visade sig hos en del som lämnade invägningen utan sina skor medan en del var tvärtom och gick och mumsade på bars innan invägningen.


SKKF Staff skötte registeringen...

Det hela såg ut att bli en ganska öppet slag till dess att en khakibyxbeklädd man i brun skinnjacka äntrade rummet. Likt Clark Kent i en telefonkiosk kom det fram en helt annan person när han riggade av sig kläderna. Snipp, snapp, snut och så var sagan om den här tävlingen slut. Pavel Brzozka från Polen vägde in på 95,5 kg och redan här var det klart att resten av tävlingen skulle komma att handla om andra plats och nedåt. Danskarna Flex Andrésen och jätten Kim Kold visade återigen upp att de aldrig kommer in i dålig form. På svenska sidan visade P-A Andersson än en gång upp en knackhård fysik och fjolårets sensation Csaba Kosics vägde lite mer och var lite bättre än på Luciapokalen i vintras.

   
Kim Kold   Pavel Brzozka   Flex Andrésen

På damsidan väntade vi med spänning på vilka som skulle dyka upp och först ut var Klaudia Larsson som aldrig tidigare uppvisat en sån hårdhet. Med split i biceps och sina fina linjer var hon verkligen på g. Nästa dam som stod ut var Sissel Lyngvaer som vi senast i Sverige sett på SM för ett par år sedan. Med djupa magrutor som skulle göra Ahmed Haidar avundsjuk visade hon att hon ville vara med och tampas om proffskortet. Hemåtvändande Marika Johansson var också en dam som vi inte heller sett i Sverige på ett tag.

 

Klaudia Larsson

 

Sissel Lyngvaer

Bildkollage

Deff

 

Keff

     
 
     
 

Lika som bär – en rysare!

 

Woody Harrelson

 

Helle Sheila Stampe